Ärligt talat. Vad är ett djurliv värt?

Med viss planering klarar jag att finansiera vårt uppehälle och våra resor i Peru. Vi lever mycket spartanskt. men tillvaron känns ändå lyxig. Frågan för dagen: vad ett hundliv eller ett kattliv värt?

 

2008 räddade vi två kattungar från en säker död. Den gången kostnadsfritt. Mitt ego fick dock vad det behövde och jag kände mig för en gångs skull helt nöjd med mig själv.  Dom har nu ett gott liv hos en trevlig familj i Lima,

DSCN3179

 

Senast vi var i Mancora stötte vi på en utsvulten, utmattad och mycket skygg Peruansk nakenhund. Vi började mata den varje dag. Han blev sakta starkare och starkare och mindre skygg. Nu nästan 2 månader senare kommer den glatt skuttande när vi kommer med dagens måltid. Senast vi såg den så försökte han att para sig med en något mindre dam med lång och krullig päls. Jag tror han lyckades i konkurrens med 5-6 andra upphetsade hanhundar. Han va nog sexigast eftersom han ju var naken. Stark och frisk igen. Åter en lyckokänsla. Dags att bege si till Lima ett tag.

CIMG1695

CIMG1759

 

Några månader senare när vi återvände från Lima mötte mina ögon en skygg men vädjande blick från den magraste hund jag sett. Ytterligare en ny hund att mata var min första tanke. Efter några dagars matande blev han visserligen lite stadigare på benen men han hade ohyra. Han rev och kliade sig ständigt vilket resulterade i blodigt och infekterat skinn och var droppade från hans penis.

CIMG1720

 

Vi tog honom till veterinären som utlovade gratis konsultation eftersom han uppskattade vår omsorg om en herrelös hund. Undersökningen visade att han trots sin ringa ålder ådragit sig en venerisk sjukdom som utvecklade en tumör. Sjukdomen var dock i så tidigt skede så att den gick att bota med en månads behandling. Kostnaden för behandlingen av tumören och ohyran hamnade på 1.200 kronor trotts att vi bara behövde stå för medicin och föda.

CIMG1749

 

Tanken att avliva honom kändes smärtsam. Veterinären kom då med ett nytt hälften så dyrt förslag. Om vi skötte den dagliga tillsynen så skulle han utföra behandlingen en gång i veckan. Vi accepterade förslaget och Zeb som vi kallar honom fick sin första injektion mot tumören och vaccin mot ohyran och fick stanna över på stationen den första natten.

CIMG1754

CIMG1752

 

Nästa dag hämtade vi Zeb redan avlusad och ren och han verkade piggare. Han följde oss villigt tillbaka till stranden där han tillbringar sina dagar. Han visar sin tacksamhet när vi kommer och matar honom. Vi får väl se om han kommer att tillfriskna under den månad som vi är kvar här i Mancora. Vi känner en stark glädje över att ha räddat våran Zeb. Vi är båda överens om att det var värt kostnaden och uppoffringen.
CIMG1763